Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige | Page 8

Laval, erh?lls genom sm?ltning af s?gsp?n med svafvelnatrium. Vidalsvart erh?lles genom sm?ltning af paraamidofenol med svafvellefver. Det synnerligen ?kta immedialsvart erh?lles genom sm?ltning af p-oxi-o-p-dinitrofenylamin med svafvellefver. I st?llet f?r den r?a sm?ltningen, hvilken p? grund af h?g temperatur ger anledning till op?r?knad s?nderdelning, har man senare b?rjat ?fverg? till upphettning med l?sningar af svafvelnatrium ev. under tryck.
De flesta svafvelf?rgerna ?ro substantiva, d.v.s. de f?rga bomull direkt, utan betmedel och ?ro i h?g grad sol- och tv?tt?kta. P? grund h?raf och genom sitt j?mf?relsevis l?ga pris ha de redan funnit stor anv?ndning. Svarta, bl?a, violetta, gr?na, bruna och r?da f?rg?mnen af denna klass ?ro redan uppt?ckta och flera v?ntas.
De egentliga tj?rf?rgernas kemiska konstitution ?r ju i allm?nhet fullt klar, men detta ?r ?nnu icke fallet med svafvelf?rgerna.
Den i hufvudsak under senaste decenniet uppkomna fabrikationen af svafvelf?rger har f?rt med sig en i h?g grad ?kad produktion af svafvelnatrium, som tillverkas af sulfat genom reduktion med kol.
*N?gra siffror fr?n Tysklands tj?rf?rgfabriker.*
Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen b?rjade 1867 tillverka tj?rf?rger. ?r 1906 voro d?r anst?llda icke f?rre ?n 292 vetenskapligt utbildade tekniska tj?nstem?n, hvaraf 197 voro kemister, de flesta filosofie doktorer, och resten ingeni?rer af andra fack. Vidare sysselsattes 709 f?rvaltnings- och handelstj?nstem?n samt 7000 arbetare, handtverkare och f?rm?n. Dessutom eger bolaget filialfabriker i Frankrike och Ryssland. ?rsvinsten, innan afskrifningar p? 3 à 4 millioner mark f?retagits, utgjorde under de senaste ?ren 12 à 14 millioner mark och utdelningen till aktieegarne har sedan 1888 icke understigit 20 %; 1906 steg den till 30 %, hvilken siffra n?ddes ?fven 1907.
Af samma eller f?ga mindre storlek finnas i Tyskland ?nnu tre f?rgfabriker, n?mligen: Farbenfabriken vorm. Friedr. Bayer & Co. i Elberfeld med en ?rsvinst af 12 till 14 millioner mark och 25-33 % utdelning, Farbwerke vormals Meister Lucius & Brüning i H?chst a/M., som under de senaste ?ren haft en ?rsvinst af 11 till 13 millioner mark och utdelat 20-30 %, samt Leopold Cassella i Frankfurt a/M. Af n?got mindre omf?ng ?r Aktiengesellschaft für Anilinfabrikation i Berlin.
Dessa fem firmor sammansl?to sig f?r ett par ?r sedan till tv? grupper, hvaraf den ena innefattar verken i Ludwigshafen, Elberfeld och Berlin och den andra H?chst och Frankfurt a/M. De sammanslutna fabrikerna ha utbytt sina erfarenheter och p? gynnsammaste s?tt f?rdelat de olika fabrikationerna mellan sig, s? att hvardera fabriken koncentrerat sig p? vissa f?r sig l?mpligaste produkter och ?kat produktionen d?raf, ?fverl?mnande andra att i likaledes ?kad skala produceras af bundsf?rvandten. Denna arbetsf?rdelning, specialisering och produktions?kning ?r tydligen ?gnad att i h?g grad bidraga till en reduktion af produktionskostnaderna och framf?r allt af arbetskostnaderna. En arbetare sk?ter ju vanligen lika l?tt en stor apparat, som en liten, eller stundom lika l?tt 10 som 5. Detta ?r synneligen viktigt i en tid, d? tendensen hos de vanligen socialistiska industriarbetarne oftast ?r: h?gsta m?jliga l?n f?r minsta m?jliga arbetsm?ngd. Vidare ha de sammanslutna verken genom gemensamma ink?p af r?materialier etc. kunnat skaffa sig f?rdelar.
Verkningarne af denna sammanslutning torde sannolikt bli ganska k?nnbara f?r de utom de n?mnda b?da stora grupperna ?nnu existerande sm? fabrikerna i samma bransch. Som det endast ?r de p? aktiebolag grundade fabrikernas ekonomiska resultat, som offentligg?ras, s? kunna h?r dylika meddelas endast f?r ett par af sm?fabrikerna. De senaste ?rens utdelningar har vid dessa varit 10, 9 och 4 %. Antalet s?dana sm?fabriker ?r f?r ?frigt icke stort, ty de stora ha redan konkurrerat ihj?l ?tskilliga af dem. De ?terst?ende lefva vanligen p? n?gon patenterad specialartikel, och om det lyckas dem, innan patenttiden utl?per, att hitta p? ?nnu en dylik, s? kunna de kanske h?lla ut ?nnu en patentperiod, ja, om lyckan ?r god, s? kunna de rent af f? en riktig blomstringstid.
De b?da stora grupperna konkurrera ?nnu med hvarandra, men deras sammanslutning till en enda stor tj?rf?rgstrust torde endast vara en tidsfr?ga. En artikel uti Ch. Ind. 1907: 125, som framh?ller syndikatbildningens goda sidor, torde afse att bereda jordm?n f?r en s?dan sammanslagning.
F?rgindustriens stora betydelse f?r Tyskland framh?ller D:r Caro[10] med f?ljande ord: ?V?rdet af den tyska f?rgindustriens ?rsproduktion uppskattas till ?fver 160 millioner mark, men hvad som icke l?ter uppskatta sig ?r denna industris omgestaltande inflytande p? alla grenar af industri och handtverk, som den tj?nat eller gjort sig tj?nande, p? textil-, gruf- och maskinindustrien, och likaledes om?tbar ?r dess lifgifvande inverkan p? handel och samf?rdsel?.
[Anm?rkning 10: Z. f. a. Ch. 1904: 1358.]
*Andra organiska ?mnen.*
N?gra af tj?rf?rgfabrikerna ha efter hand upptagit ?fven andra organiska tillverkningar, s?som farmaceutiska artiklar -- t.o.m. s?dana, hvars tillverkning knappast kan s?gas ligga inom den kemiska teknologiens omr?de, s?som difteriserum o. dyl. -- n?ringspreparater, samt de p? senare tiden af den stora allm?nheten i allt st?rre m?ngd konsumerade fotografiska artiklarne.
I fr?ga om den fabriksm?ssiga tillverkningen af farmaceutiska artiklar p? vetenskaplig grundval, s? torde man kunna s?ga, att str?fvandena hittills i allm?nhet g?tt i riktning att isolera och