Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige | Page 7

af anhydrid och rykande svafvelsyra och konkurrerar ?fven ganska framg?ngsrikt med blykammarmetoden p? platser, d?r uteslutande koncentrerad syra beh?fves.
Med denna betydande uppfinning hade nu fabriken i Ludwigshafen lagt den solidaste grund f?r sin indigofabrikation. Icke nog d?rmed, att den nu tillverkar sin rykande svafvelsyra p? billigaste s?tt, utan den regenerar den vid indigotillverkningen f?rbrukade syran genom att leda den vid naftalinets oxidation uppst?ende svafvelsyrligheten (hvilken ?r 1900 utgjorde icke mindre ?n 35-40,000 ton) blandad med luft till kontaktapparaten. Uti en st?ndig cirkelprocess tj?nar denna svafvelsyrlighet s?lunda att ?fverf?ra luftens syre till naftalinet.
H?rmed ha vi dock blott sett f?rsta om ock viktigaste steget p? indigosyntesens v?g. Af hj?lpmaterialier beh?fvas ytterligare: klor, kaustikt alkali och ?ttiksyra. Kloren beh?fves, utom f?r oxidation af ftalimid till antranilsyra, ?fven f?r klorering af ?ttiksyran. Fabriken i Ludwigshafen f?rarbetade ?r 1900 icke mindre ?n 2000 ton is?ttika till klor?ttiksyra f?r indigo.
Klor och kaustikt alkali framst?lles i Ludwigshafen elektrolytiskt enligt den af Chemische Fabrik Griesheim-Elektron utarbetade metoden, hvilken befunnits b?st. Den d?rvid erh?llna kloren ?r emellertid icke nog ren, utan m?ste renas genom komprimering till v?tska.
Som de flesta af de f?r indigosyntesen n?diga kemiska processerna voro alldeles nya och i praktiken opr?fvade, s? g?llde f?r hvarje s?rskildt fall att komma underfund med r?tta s?ttet f?r processens ledning f?r ern?ende af b?sta m?jliga utbyte och renaste produkt. S?rskildt var detta fallet vid den sm?ltprocess, d? fenylglykokollortokarbonsyran genom upphettning med alkali ?fverf?res till den leukof?rening, som sedan vid oxidation med luft ger indigo. ?fven f?r konstruktionen af apparaterna m?ste under ?ratal experimenteras.
?r 1897 hade man allt klart och besl?t utf?ra en anl?ggning f?r att till en b?rjan t?cka Tysklands behof, men s?, att man l?tt kunde utvidga fabrikationen. Trots de noggrannaste kalkyler var risken betydlig, ty man kunde ju icke veta, huru mycket indigoplantagerna kunde s?nka priset, och vidare f?rel?g ju alltid den m?jligheten, att andra kunde finna ?nnu billigare v?gar till syntetisk indigo. ?r 1900 hade fabriken i Ludwigshafen nedlagt tillhopa icke mindre ?n 18 millioner mark p? indigosyntesens tekniska genomf?rande och p? anl?ggningen.
N?gra direkta siffror ?fver produktionens storlek uppger direkt?r Brunck icke, men man f?r en f?rest?llning d?rom, d? han meddelar, att den ?r 1900 redan motsvarade den m?ngd naturlig indigo, som kunde erh?llas fr?n 100,000 hektar jord.
Att en s?dan omhv?lfning icke kunde f?rsigg? utan prisfall ? produkten i fr?ga ?r tydligt. Indigopriset hade ?r 1900 ocks? sjunkit med icke mindre ?n 1/3.
Direkt?r Brunck afsl?t sitt f?redrag med att framh?lla, det Tyskland nu ?r oberoende af utlandet i fr?ga om detta viktiga f?rg?mne, och att de millioner, som hittills ?rligen f?r detsamma vandrat ur landet, nu i st?llet b?rja vandra ?t motsatt h?ll.
Det ?r redan tydligt, att indigoodlingen g?r samma ?de till m?tes, som krappodlingen, d? alizarinf?rgerna uppt?cktes, och Brunck rekommenderade ?t vederb?rande i indigoplantagernas stamland Ostindien, att anv?nda de nu friblifna indigof?lten f?r odling af s?d ?t detta lands s? ofta hungrande innebyggare.
Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen tillverkar sj?lf s? l?ngt m?jligt sina hj?lpmaterialier; utom de redan n?mnda ?fven saltsyra, sulfat, soda, kromat m.fl. och har genom sitt gynnsamma l?ge vid Rhen f?rdelen af r?materialiernas och stenkolens tillf?rsel p? den billiga vattenv?gen.
De andra stora tj?rf?rgfabrikerna l?to heller icke indigoproblemet ligga. S?lunda arbetade ?fven Farbwerke vorm. Meister Lucius & Brüning i H?chst a/M. p? dess l?sning och kom, s? vidt k?ndt, ungef?r samtidigt med firman i Ludwigshafen, fast?n p? andra v?gar, till ett praktiskt resultat. Fabriken i H?chst tillverkar nu indigo genom sm?ltning af formylmetylantranilsyradt kalium med kaliumhydrat och natriumamid. Det sistn?mnda ?mnet erh?lles genom att leda ammoniak ?fver metalliskt natrium. H?rf?r n?digt natrium tillverkas elektrolytiskt vid en annan fabrik, med hvilken H?chst l?r ha tr?ffat leveransaftal f?r l?ngre tid fram?t.
Indigosyntesen och dess praktiska genomf?rande torde kunna r?knas s?som en af organiska kemiens och den kemiska teknologiens st?rsta triumfer. Dess verkningar ha redan str?ckt sig vida omkring. Den stora ekonomiska betydelsen framg?r, d? man erfar, att 1897 erh?lls fr?n samtliga plantager i v?rlden 5000-6000 ton v?xtindigo, v?rd 80-100 millioner mark, men 1906 hade denna produktion med anledning af den syntetiska tillverkningen nedg?tt till omkring 1000 ton.
*Svafvelf?rger.*
De praktfulla tj?rf?rgerna ha gjort sitt segert?g genom v?rlden, men det ser n?stan ut, som om allm?nheten numera b?rjat en smula tr?ttna p? m?nga af dem. De flesta af dessa f?rger blekas n?mligen l?tt i solen. Anilinr?dt blir s?lunda inom kort n?stan alldeles hvitt, och t.o.m. anilinsvart ?r ocks? obest?ndigt och ?fverg?r s? sm?ningom till mossgr?nt, s?som kan iakttagas p? gamla manskl?der, som ursprungligen varit svarta. N?rmelsevis samma h?llbarhet som indigo ha endast n?gra f?. En allm?n str?fvan hos tj?rf?rgfabrikerna g?r d?rf?r ut p? finnandet af mera ?kta f?rger. F?r n?rvarande nedl?gges mycket arbete i detta h?nseende p? en ny klass af f?rg?mnen, n?mligen de s.k. svafvelf?rgerna. Dessa sulfinf?rger, som de ock kallas, uppst? vid sm?ltning af en hel del organiska ?mnen med svafvellefver (svafvelnatrium + svafvel). Det ?ldsta svafvelf?rg?mnet, cachou de