Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige | Page 9

kemiskt identifiera de i de gamla, k?nda drogerna befintliga verksamma ?mnena, samt sedan syntetiskt framst?lla desamma, ?fvensom att pr?fva deras derivater eller homologa f?reningar, om en eller annan af dessa till?fventyrs kunde ha en liknande eller kanske ?nnu v?rdefullare terapeutisk verkan.
Konsumtionen af m?nga farmaceutiska produkter ?r heller icke stabil, utan ofta, m?rkv?rdigt nog, rent af underkastad en ?modets v?xling?.
*N?gra statistiska data fr?n Tysklands kemiska industri.*
Tysklands kemiska industri i sin helhet omfattade vid b?rjan af 1906 enligt ?Berufsgenossenschaft?-statistiken[11] 8278 fabrikationer med 188,386 arbetare, hvilka under ?r 1905 uppburo en l?n af sammanlagdt 197,5 millioner mark, motsvarande mark 1048,23 per man. ?r 1904 utgjorde fabrikationernas antal 8004 med 179,792 arbetare med en ?rsl?n af mark 1019,65.
[Anm?rkning 11: Ch. Ind. 1906: 528.]
Totalv?rdet af den tyska kemiska industriens ?rsproduktion f?r 1903 uppskattades af Caro[12] till 1350 millioner mark.
[Anm?rkning 12: Z. f. a. Ch. 1904: 1361.]
Den kemiska produktionen ?fverg?r alltmer fr?n privatf?retag af vanligen mindre omf?ng till aktiebolag af oftast betydlig storlek.
F?ljande tabell visar antalet bolag inom den kemiska industrien, deras sammanlagda aktiekapital och deras genomsnittsutdelningar under ?ren 1882-1905.
+----------+-------------+--------------+--------------+ | | | Aktiekapital | Genomsnitts- | | ?r | Antal bolag | millioner | utdelning | | | | mark | % | +----------+-------------+--------------+--------------+ | 1882 | 46 | 88.95 | 12.87 | | 1883 | 49 | 90.44 | 10.12 | | 1884 | 56 | 110.34 | 7.96 | | 1885 | 78 | -- | 6.57 | | 1886 | 82 | 162.54 | 7.17 | | 1887 | 83 | 163.36 | 8.88 | | 1888 | 80 | 165.33 | 9.18 | | 1889 | 85 | 188.20 | 10.62 | | 1890 | 82 | 198.07 | 12.81 | | 1891 | 89 | 212.54 | 11.29 | | 1892 | 89 | 215.23 | 11.92 | | 1893 | 91 | 220.67 | 13.18 | | 1894 | 91 | 224.73 | 13.44 | | 1895 | 95 | 247.93 | 12.71 | | 1896 | 94 | 256.04 | 12.30 | | 1897 | 97 | 268.19 | 12.11 | | 1898 | 103 | 282.10 | 12.69 | | 1899 | 104 | 295.37 | 13.52 | | 1900 | 121 | 348.49 | 12.33 | | 1901 | 120 | 352.65 | 12.30 | | 1902 | 133 | 382.98 | 11.87 | | 1903 | 138 | 393.85 | 12.63 | | 1904 | 143 | 447.85 | 12.9 | | 1905 | 142 | 460.00 | 14.2 | +----------+-------------+--------------+--------------+
De 142 bolagen 1905 hade ett inbetaldt aktiekapital af 460 millioner mark, 84 mill. mark obligations- och hypoteksl?n samt 142 mill. mark reservfonder, hvaraf synes, att deras finansiella position var synnerligen sund. F?r 1905 g?fvo de i utdelning tillsammans med obligations- och hypoteksr?ntor 69.5 mill. mark. Ungef?r 1/3 af dessa bolag ge en utdelning af mer ?n 10 %, c:a 1/3 ger 6-10 %, 1/6 1-5 % och c:a 1/6 0 %. Synnerligen p?fallande ?r det obetydliga inflytande ?d?liga tider? ut?fvat p? den kemiska industriens resultat. Den mot slutet af 1880-talet b?rjade stegringen i utdelningen hade i r?tt betydlig grad sin grund i sammanslutningar, hvarigenom i st?llet f?r planl?s konkurrens kom en reglering af produktionen.
F?ljande tabell visar aktiebolagens utdelningar i medeltal under tiden 1880-1900 inom olika industrier, och framg?r d?raf, att den kemiska st?r bland de fr?msta.
Gummi- industrien 12.31 Porslins- " 12.26 L?der- " 10.60 Kemiska- " 10.49 Glas- " 10.31 Br?nneri- " 8.89 Sten- o. jordarts- " 8.12 Metall- " 9.20 Maskin- " 8.21 Elektriska- " 8.38 Pappers- " 9.77 Bryggeri- " 7.97 Kol- " 7.64 Socker- " 7.17 Salt- " 7.76 J?rn- " 6.12 V?f- o. spinn- " 6.13 N?ringsmedels- " 6.16 Kl?des- " 5.94 Kvarn- " 5.88 Tr?- " 5.35
Nedanst?ende tabell visar aktiebolagens genomsnittsutdelningar inom de olika grenarne af den kemiska industrien. Till kemisk storindusti r?knas uti denna statistik hufvudsakligen soda, kaustikt natron, svafvelsyra, saltsyra, salpetersyra, natriumsulfat, klorkalk, alun, aluminiumsulfat, klorkalium och pottaska. Till preparat-industrien r?knas kemisk-tekniska, farmaceutiska, fotografiska och vetenskapliga preparat.
Ks.ind. = Kemiska storindustrien P.ind. = Preparatindustrien Tf.ind. = Tj?rf?rgsindustrien S?.ind. = Spr?ng?mnesindustrien Ts.ind. = T?ndsticksindustrien G?.ind. = G?dslings?mnesindustrien
+------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+ | ?r | Ks.ind. | P.ind. | Tf.ind. | S?.ind. | Ts.ind. | G?.ind. | | | % | % | % | % | % | % | +------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+ | 1882 | 9.89 | 11.88 | 20.53 | 9.39 | -- | 6.44 | | 1883 | 9.27 | 11.05 | 14.82 | 10.04 | -- | 5.79 | | 1884 | 6.8 | 13.26 | 11.05 | 8.29 | 6.19 | 4.16 | | 1885 | 5.86 | 12.81 | 7.05 | 10.65 | 6.01 | 3.30 | | 1886 | 6.03 | 13.95 | 9.94 | 16.05 | 6.17 | 3.52 | | 1887 | 6.87 | 16.52 | 13.25 | 14.08 | 8.31 | 5.25 | | 1888