Samlade arbeten I | Page 6

sin tvifvelsjuka patos st?r i bj?rt motsats till hela hans ?friga diktning och lefnadstro. Det ?r en outredd fr?ga huruvida n?got sj?lfupplefvadt legat till grund f?r dikten. Hans f?rsta k?rlek, den till Fredrika Juvelius, som begynte i skol?ren och verkade ?nnu vid tiden f?r hans f?rsta lyriska diktning, har i alla fall ej h?r spelat in; m?jligen f?rskrifver sig uppslaget fr?n konditionstiden i inlandet. Det starkt sensuella draget, m?rkbart ?fven i par af de tidigare lyriska dikterna, f?ruts?tter att Runeberg ej ?nnu l?rt k?nna den pliktuppfyllelsens och sj?lff?rsakelsens k?rlek, han funnit hos Fredrika Tengstr?m. I _Svartsjukans n?tter_ s?ger en af Runebergs biografer, har skalden genomg?tt en konstn?rlig kris, en v?ldsam men grundlig befrielseakt hvad lifsuppfattningen betr?ffar, medan den i antikens h?lsok?lla renade formk?nslan h?r tager afsked af hvarje romantisk ?fverdrift.
Med en ung f?rfattares glada tillf?rsikt hade Runeberg utstyrt sitt h?fte med ett i Petersburg litografieradt titelblad med Svanen s?som sinnebilden af hans skaldskap. Hela upplagan var blott 1,000 exemplar, och bland hans v?nner var s?rskildt J.W. Snellman, som d??konditionerade i landsorten, verksam f?r afs?ttningen. Den var dock mycket ringa. Tidningarna, som d? f?r tiden visserligen ej voro n?gra nyhetsb?rare, n?mnde ej ett ord om hela diktsamlingen. I Tegn��rs hemland, med sinnena betagna af f?rgprakten i hans eldiga diktion, ville man ej erk?nna Runebergs enkla, plastiska diktning f?r lyrik. I Finland k?nde man v?l i den igen den finska naturen och ?fven det finska v?sendet. Men man visste ej hvad man skulle s?ga och teg. Om ock h?r och d?r enstaka r?ster h?jde sig till den unge poetens f?rm?n, bevisande att han redan nu var uppskattad ?fven utom v?nkretsen i hufvudstaden, s? var det dock i det hela en l?ng och m?dofull v?g som f?restod Runeberg till den plats, han sedermera intagit inom vitterheten.
Utan bifall gick dock Runebergs f?rsta diktsamling ej f?rbi. Franz��n, sedan 1811 ?fverflyttad till Sverige, hade genom ?rkebiskop Tengstr?m f?tt sig ett exemplar tills?ndt. Fr?n Stockholm svarade han d?rp? i ett bref, som blifvit kalladt Franz��ns testamente till Runeberg: "D? den vackra g?fva, Herr Magistern haft den godheten att tills?nda mig, f?rst kom i mina h?nder, hade jag f?r tr?gna ?mbetsg?rom?l ej tid att mer ?n h?r och d?r lyssna till ett l?rkljud och f?gnas af en majblomma. Sedermera har jag genom l?sning af det hela, och i synnerhet genom de tvenne afdelningarna, som sluta h?ftet, funnit, att det ?r en stor skald, som Finland h?ller p? att frambringa". Detta Franz��ns omd?me, till hvilket ?rkebiskopen lade sitt "ja och amen", kallar Str?mborg ett fastebref f?r Runeberg p? hans stora skaldeg?fva, och det ?r visserligen lika hedrande f?r den gamle skalden som f?r den unge. Ett tryggare fastebref hade Runeberg dock i den inre f?rvissning, som ?r den sanna kallelsens k?nnem?rke.
I Svenska akademin var man bet?nkt p? att gifva Runeberg det Lundbladska priset, men afstod i f?ljd af politiska bet?nkligheter under dessa julirevolutionens och den polska resningens dagar. Finlands julirevolution var mindre farlig och mindre uppseendev?ckande ?n den polska: det var framtr?dandet af Runebergs skaldskap.
RUNEBERG I HELSINGFORS; L?RDAGSS?LLSKAPET OCH ?LGSKYTTARNE.
I Helsingfors, dit universitetet 1828 ?fverflyttat, hade Runeberg snart ?terfunnit den i ?bo efter branden skingrade kamratkretsen. I den nya hufvudstaden gjorde sig landets nya politiska f?rh?llanden starkare g?llande. Man b?rjade fatta historiens mening med Finlands s?rskiljande fr?n Sverige. Man uppvaknade och fann, att den politiska skilsm?ssan medf?rt ocks? en inre, att det finska folket var h?nvisadt till sig sj?lft, sina egna krafter; ur sina inneboende anlag m?ste det utveckla en egen kultur, om det ville best? bland nationernas antal. Redan under ?botiden hade J.J. Tengstr?m, Lins��n, Arvidsson yrkat p?, att de ledande klasserna, med bevarande af den svenska kulturen och spr?ket, borde st?da sig p? det finskatalande folket, tillegna sig dess spr?k och l?ra k?nna dess seder, s?ng och saga. I den allm?nna domningen hade deras maningar f?rklingat oh?rda. Medan ?mbetsm?nnen sk?tte administrationen och ministerstatssekreteraren i Petersburg f?rh?llandet till monarken, l?g allm?nheten i stilla ro och sk?tte sitt. Nu begynte inom universitetet, n?rmast hos den yngre?generationen, en fosterl?ndsk r?relse af kulturell art, som efter hand utbredde sig i allt vidare kretsar, tills den slutligen omfattade hela nationens bildade klass.
V?ren 1830 uppstod inom denna krets det bekanta L?rdagss?llskapet, hvilket Fredrik Cygnaeus kallat det m?rkv?rdigaste, som i detta land existerat. Som i en br?nnpunkt samlades d?r de unga krafter, som sedan gestaltat Finlands framtid. Det yttre sambandet var ett med medlemsafgifter sammanbragt bokf?rr?d af i Sverige utkommen sk?nlitteratur, som vid ?rets slut ?ter f?rs?ldes. Man samlades hvar l?rdagsafton hos n?gon af medlemmarna. Trakteringen kunde vara endast i en p?rtkorg framsatta sm?rg?sar; men vid dessa samkv?m f?rde snillet spiran. "Man var", s?ger Topelius, som intr?dde f?rst mot slutet af s?llskapets tillvaro, men som fick h?ra och se n?got om det, medan han som studentkandidat bodde hos Runeberg, "man var under dessa attiska n?tter i tillf?lle att g?ra bekantskap med Runebergs lugna humor,