Samlade arbeten I | Page 3

J.L. Runeberg
Trojanska h?sten eller R?ttstallet ben?mnd; men med sina f? ?mnen och m?ttliga kurser tog den gamla skolan sin uppgift med en grundlighet i sak och ett allvar i metoderna, som sedermera i lifvet k?nnetecknade d?tidens b?sta m?n och icke minst Runeberg. Latinet var i denna skola env?ldigt h?rskande. Runeberg har i Vasa ej blott f?rv?rfvat en fullkomlig f?rdighet i detta spr?k, utan ock erh?llit d?r en bred och s?ker grund f?r den lefvande k?nnedom han egde af antiken. Vergilius, den enda poeten p? skolans program, blef hans skoltids l?rom?stare b?de i latinet och konstpoesin, medan Adlerbeths ?fvers?ttning j?mte hans regler f?r svensk hexameter lagt den metriska grunden f?r Runebergs versbehandling. Den grekiska litteraturen och Homeri s?nger intr?dde f?rst senare, vid universitetet, som en k?ll?der f?r hans diktning.
Hvad den svenska vitterheten betr?ffar, n?mner Runeberg sj?lf i ett bref fr?n senare tid, huru obekant den var f?r den omgifning, d?r han f?rlefde sina aderton f?rsta lefnads?r, medan den ingen plats hade i skolans program. Tegn��r, Atterbom och hela den yngre skolan l?rde han k?nna f?rst vid universitetet; af Franz��ns dikter k?nde han v?l tidigare ?tminstone s?llskapsvisorna, som hans far pl?gat sjunga d?rhemma, men knappast namnet p? deras f?rfattare: i Ule?borg h?rde han v?l talas om handelsm?nnen Franz��n, men aldrig om poeten.
Sina egna poetiska l?rosp?n begynte Runeberg under sin skoltid i Vasa i Granbergs handelsbod p? s?ndagseftermiddagarna, d? han och en slagf?rdig bodgosse, p? hvar sin sida om disken med en griffeltafla och en russinstrut emellan sig, kappades om verser och rim; russinen voro priset och f?rem?len Vasabor; p? hvilka de ?fvade sin kvickhet efter m?nstret af Choraei tillf?llighetspoesi, hvarvid det ingalunda var Runeberg, som vann de flesta russinen. Fr?n ?botiden finnes i beh?ll en _Skolvisa_ i Bellmans maner, raska och lifliga, men grofkorniga bilder ur skollifvet, som studenten sammansatte till n?je f?r de forna skolkamraterna; likas? fr?n skoltiden h?rstammar en hexametrisk dikt, _Vargen_, utarbetad under student?ren och m?rkelig som ett f?rsta uppslag till ?lgskyttarne. Ingendera l?ter ana den blifvande skalden. D?remot r?ja de en iakttagelsef?rm?ga, om hvars tidiga vakenhet man kan d?ma af de anekdoter, Str?mborg bevarat fr?n Runebergs skoltid: om garfvaren, som hade sett Fredrik den store i Potsdam, eller den dryge hattmakaren, hvars blanka suvaroffer Runeberg tr?ffade med de frusna pot?ter denne lagt afsides f?r sina fattigare kunder. Hvar?hade ock skalden annars h?mtat den inblick i ?sterbottniska sm?stadsf?rh?llanden, hans senare nedskrifna prosaber?ttelser r?ja?
Sommarferierna tillbragte Runeberg i hemmet. P? Nissas?n invid Kr?kholmsfj?rden utanf?r Jakobstad egde kapten Runeberg ett litet sommarhem, som ?r 1851 af staden sk?nktes ?t skalden och nu ?r en af Jakobstads sev?rdheter. Under jakt- och fiskarf?rder i denna vidstr?ckta sk?rg?rd grundlade Runeberg det f?rtroliga umg?nge med naturen, som sedan lifvet igenom blef f?r hans ande den sundaste hvila och n?ring. I huru k?rt minne han hade sin f?delsestad visa n?gra bref af 1847, d? han gjorde d?r ett bes?k och ?ters?g "alla de k?raste st?llena och alla de n?rmaste bland sl?ktingar och v?nner", medan han i stadens hamn "m?nstrade alla bryggor och bodar, vid hvilka han metat s? m?nga girsar i forna dagar."
S?lunda fanns hos Runeberg, n?r han h?sten 1822 begynte sina studier vid universitetet i ?bo, redan i sina grunddrag de som komma skulle. Men de m?ktiga anlagen slumrade ?nnu i det f?rdolda.
STUDENT P? KONDITION.
Fr?n en lycklig och sorgfri barndom gick Runeberg student?rens allvarsamma sv?righeter till m?tes. L?ngtifr?n att den aderton?rige studenten hade f?tt underst?d fr?n hemmet, d?r fadren redan l?g slagr?rd, var det tv?rtom han som af sina knappa tillg?ngar s?nde dit bidrag. Sitt f?rsta l?s?r hade han sin b?rgning dels genom lektioner, dels genom handledning i professorn A.J. Lagus' familj. Men h?sten 1823, n?r fadrens gamla gula friskapprock var f?rsliten och de lappade st?flarna gingo i s?r, fanns det veckor, d? han ej hade ens br?d, utan lefde af pot?ter, stekta i gl?den i kakelugnen. Ungdomens lyckliga f?rm?ga, att "se framtiden i morgonrodnadens f?rg och lyftas af hoppet h?gt ?fver stundens sm? bekymmer," kom h?r till korta. Att studera p? skuld var den tiden mindre vanligt; hos Runeberg stred det dessutom mot den sj?lfst?ndighetsk?nsla, som l?g i hans karakt?r. Icke ens hans n?rmare kamrater synas hafva k?nt den n?d, som tvang honom att afbryta studierna och taga emot en kondition i Saarij?rvi i norra Tavastlands djupaste ?demarker. "Min herre, ni ?r lat, i Saarij?rvi blir ni lika dum som stockarna d?r", sade den gode professor Lagus, n?r Runeberg ?t honom meddelade sitt beslut.
S? begynte Runebergs tv??riga vistelse i det inre Finland, som f?r utvecklingen af hans skaldskap haft en s? afg?rande betydelse.
Konditionen i Saarij?rvi innehade Runeberg hos tv? familjer, kronofogden Danielssons och kapten af Enehjelms, s?lunda att han uppeh?ll sig med sina fyra elever, tv? gossar fr?n hvardera familjen, turvis tre m?nader i s?nder, hos den f?rre p? Kalmari g?rd och hos den senare p? hans bost?lle Kolkanlaks. Sommaren 1825 flyttade kapten Enehjelm med de
Continue reading on your phone by scaning this QR Code

 / 172
Tip: The current page has been bookmarked automatically. If you wish to continue reading later, just open the Dertz Homepage, and click on the 'continue reading' link at the bottom of the page.