Himlauret eller det profetiska ordet | Page 8

v?nde han stadigt sitt ansigte till att vandra mot Jerusalem." Af de tio jungfrurna blifva h?lften f?vitska jungfrur. Af de sju f?rsamlingarna var det endast tv?>, som kunde best? inf?r Herrens eldsblick. Skall du blifva qvarlemnad, broder och syster? Skall jag?
Vi sade, att de som g?ra anspr?k p? att vara troende, komma att examineras tv? g?nger, f?rst huruvida de hafva lif eller ej, sedan med afseende p? vandeln, d? l?nen skall utdelas. De, som best? vid f?rsta eldsprofvet och verkligen blifva upplyftade till Herrens m?te, komma sedan att unders?kas, hvilken plats dem skall tillm?tas i det rike, Herren skall uppr?tta. Ett Guds barn, som kanske f?rst de senaste m?naderna af sitt lif lemnat sig helt ?t Herren och som p? grund af att tillfrisknandet ?nd? skedde, blir upptaget, kommer dock ej att erh?lla den l?n som andra, hvilka, lefvat hela lifvet med Gud. Och detta helt enkelt derf?r, att det ej utf?rt det arbetet, detta m? nu vara enskildt arbete eller offentligt, genom f?rb?n, samtal eller vandel, som de andra utf?rt.
Hvad ?r det linne, som omtalas uti Uppb. 19:8, hvari bruden skall kl?das? Icke de heligas r?ttf?rdighet. Ordet st?r n?mligen i flertal, men som man ej godt kan s?ga "r?ttf?rdigheter" p? v?rt spr?k, s? f? vi s?tta dit "r?ttf?rdiga handlingar" (nya eng. ?fvers.) Det ?r h?r du v?fver din dr?gt, broder och syster, den du skall b?ra i evigheten. Hvarje ?del handling, hvarje andefullt ord, hvarje k?rleksfull blick, hvarje ren tanke, hvarje uppoffring af sjelfvet, af jaget, af de egna intressena, ?r att sl? in en spole uti den v?fstol, en tr?d uti den v?f, hvaraf din evighetsskrud skall g?ras. Det ?r h?r, vi sitta i v?fstolen, det ?r der, vi b?ra dr?gten. Att vara ikl?dda Kristus, bringar oss in i himmelen, att hafva vandrat i anden g?r, att vi der f? en kostlig dr?gt. O, hvem skall h?lla profvet vid b?da dessa unders?kningar! Detta ?mne ?r s? vigtigt, att jag knappt kan lemna det, ty det g?r mig s? ondt att t?nka, att en s? stor del af de troende af mina landsm?n, s?v?l som af andra folk, skola slappas af uti deras andliga lif och--d?.
De sju f?rsamlingarna ?ro portr?tt, och uti en eller annan af dem kan hvarje f?rsamling och hvarje troende se sin egen bild. Har du kanske f?rlorat den f?rsta k?rleken, s?som den f?rsta bilden visar? H?r domen: "Kom ih?g, hvarifr?n du har fallit, och b?ttra dig och g?r de f?rsta gerningarna. Annars" o.s.v. Se kap. 2:5! Har du Bileams v?ltalighet p? l?pparna, men n?rer fiendskap i hjertat till de helhjertade; har du nikolaiternas rena l?ra, men ej ett rent hjerta, h?r domen: "B?ttra dig, annars kommer jag snart till dig" o.s.v., 2:14.
Har tillst?ndet i f?rsamlingen blifvit s?dant, att de helhjertade blifvit en hop f?r sig, och du h?r till dessa "andra," 2:24, som icke hafva den f?rf?ljelselystna Jesabels l?ra, "beh?ll vad du har." ?r du "p? v?g att d?," 3:2, ehuru du "f?tt och h?rt" mycket godt af din Gud, beh?ll den sanning "du f?tt," "var vaken, eljest kommer jag ?fver dig s?som en tjuf." ?r du hvarken varm eller kall "utan ljum" och Jesus st?r utanf?r din hjerted?rr, ehuru du kallar dig troende--Herren "skall utspy dig ur sin mun," d? han kommer, han skall lemna dig qvar.
Men ? andra sidan: h?ller du p? att t?ligt lida f?r hans skull, d? v?ntar dig "lifvets krona," 2:10; h?ller du p? med att verka, att g? in genom de ?ppnade missionsd?rrarna, 3:8, att f? syndare att komma och tillbedja Gud inf?r dina f?tter, v. 9, att tala om Herrens snara tillkommelse och bevarandet fr?n (icke endast frestelsen, utan fr?n) sjelfva frestelsetimmen, d.v.s. fr?n sjelfva den tid, d? den stora antikristiska frestelsen och vederm?dan g?r ?fver jorden, h?r Herrens ord: "Beh?ll det du har, att ingen m? taga din krona," 3:11. Af sju f?rsamlingar ?ro endast tv?, som slippa klander, och m?rk, att endast till dessa tv?, till Smyrna = lidandets f?rsamling, och till Filadelfia = br?drak?rlekens, missionerandets och vakandets f?rsamling, talas det om kronor, n?mligen lidandets krona, 2:10, och vakandets och verkandets krona, 3:11.

Kap. 4.
Uti kap. 1 hafva vi sett domarens person beskrifven och uti kap. 2 och 3, huru noga Herren skall taga det med sitt folk. I kap. 4 se vi de fr?lsta i himmelen efter upptagandet, framst?llda genom de tjugofyra ?ldsta och de fyra lifsv?sendena; de f?rra framst?llande de troende s?som prester och de senare s?som konungar.
Konungav?rdigheten blir dyrbar f?r oss i himmelen, men prestv?rdigheten, om m?jligt ?r, ?nnu dyrbarare. Alla troende ?ro prester, och en prests embete ?r att offra, att bedja och v?lsigna folket samt framf?r allt att tillbedja. Liksom Jesus offrade sig, medan han var p? jorden och nu beder f?r oss deruppe och sedan skall v?lsigna oss med det tusen?riga rikets v?lsignelser samt f?r ?frigt ?r f?rsjunken uti att tillbedja