Himlauret eller det profetiska ordet | Page 8

förvissningen, att "de täckas Gud," att de kunna förvandlas, att deras tro
skall samverka med Guds allmaktskraft likaväl vid det högtidliga
ögonblicket som vid hvarje annan troshandling de utfört. De göra, som
Herren gjorde, hvarom vi läsa i Luk. 9:51 (nya eng. öfvers.): "Det begaf
sig, när dagarne voro fullbordade, att han skulle upptagas, då vände han
stadigt sitt ansigte till att vandra mot Jerusalem." Af de tio jungfrurna
blifva hälften fåvitska jungfrur. Af de sju församlingarna var det endast
två>, som kunde bestå inför Herrens eldsblick. Skall du blifva
qvarlemnad, broder och syster? Skall jag?
Vi sade, att de som göra anspråk på att vara troende, komma att
examineras två gånger, först huruvida de hafva lif eller ej, sedan med
afseende på vandeln, då lönen skall utdelas. De, som bestå vid första
eldsprofvet och verkligen blifva upplyftade till Herrens möte, komma
sedan att undersökas, hvilken plats dem skall tillmätas i det rike,
Herren skall upprätta. Ett Guds barn, som kanske först de senaste
månaderna af sitt lif lemnat sig helt åt Herren och som på grund af att
tillfrisknandet ändå skedde, blir upptaget, kommer dock ej att erhålla
den lön som andra, hvilka, lefvat hela lifvet med Gud. Och detta helt
enkelt derför, att det ej utfört det arbetet, detta må nu vara enskildt
arbete eller offentligt, genom förbön, samtal eller vandel, som de andra
utfört.
Hvad är det linne, som omtalas uti Uppb. 19:8, hvari bruden skall
klädas? Icke de heligas rättfärdighet. Ordet står nämligen i flertal, men
som man ej godt kan säga "rättfärdigheter" på vårt språk, så få vi sätta
dit "rättfärdiga handlingar" (nya eng. öfvers.) Det är här du väfver din
drägt, broder och syster, den du skall bära i evigheten. Hvarje ädel
handling, hvarje andefullt ord, hvarje kärleksfull blick, hvarje ren tanke,
hvarje uppoffring af sjelfvet, af jaget, af de egna intressena, är att slå in
en spole uti den väfstol, en tråd uti den väf, hvaraf din evighetsskrud
skall göras. Det är här, vi sitta i väfstolen, det är der, vi bära drägten.
Att vara iklädda Kristus, bringar oss in i himmelen, att hafva vandrat i
anden gör, att vi der få en kostlig drägt. O, hvem skall hålla profvet vid

båda dessa undersökningar! Detta ämne är så vigtigt, att jag knappt kan
lemna det, ty det gör mig så ondt att tänka, att en så stor del af de
troende af mina landsmän, såväl som af andra folk, skola slappas af uti
deras andliga lif och--dö.
De sju församlingarna äro porträtt, och uti en eller annan af dem kan
hvarje församling och hvarje troende se sin egen bild. Har du kanske
förlorat den första kärleken, såsom den första bilden visar? Hör domen:
"Kom ihåg, hvarifrån du har fallit, och bättra dig och gör de första
gerningarna. Annars" o.s.v. Se kap. 2:5! Har du Bileams vältalighet på
läpparna, men närer fiendskap i hjertat till de helhjertade; har du
nikolaiternas rena lära, men ej ett rent hjerta, hör domen: "Bättra dig,
annars kommer jag snart till dig" o.s.v., 2:14.
Har tillståndet i församlingen blifvit sådant, att de helhjertade blifvit en
hop för sig, och du hör till dessa "andra," 2:24, som icke hafva den
förföljelselystna Jesabels lära, "behåll vad du har." Är du "på väg att
dö," 3:2, ehuru du "fått och hört" mycket godt af din Gud, behåll den
sanning "du fått," "var vaken, eljest kommer jag öfver dig såsom en
tjuf." Är du hvarken varm eller kall "utan ljum" och Jesus står utanför
din hjertedörr, ehuru du kallar dig troende--Herren "skall utspy dig ur
sin mun," då han kommer, han skall lemna dig qvar.
Men å andra sidan: håller du på att tåligt lida för hans skull, då väntar
dig "lifvets krona," 2:10; håller du på med att verka, att gå in genom de
öppnade missionsdörrarna, 3:8, att få syndare att komma och tillbedja
Gud inför dina fötter, v. 9, att tala om Herrens snara tillkommelse och
bevarandet från (icke endast frestelsen, utan från) sjelfva
frestelsetimmen, d.v.s. från sjelfva den tid, då den stora antikristiska
frestelsen och vedermödan går öfver jorden, hör Herrens ord: "Behåll
det du har, att ingen må taga din krona," 3:11. Af sju församlingar äro
endast två, som slippa klander, och märk, att endast till dessa två, till
Smyrna = lidandets församling, och till Filadelfia = brödrakärlekens,
missionerandets och vakandets församling, talas det om kronor,
nämligen lidandets krona, 2:10, och vakandets och verkandets krona,
3:11.

Kap. 4.
Uti kap. 1 hafva vi sett domarens person beskrifven och uti kap. 2 och 3,
huru noga Herren skall taga det med sitt folk. I kap. 4 se vi de frälsta i
himmelen efter upptagandet, framställda genom de tjugofyra äldsta och
de fyra lifsväsendena; de förra framställande de troende såsom prester
och de senare såsom konungar.
Konungavärdigheten blir dyrbar för oss i himmelen,