Eros begravning | Page 6

s? fall visade han en utpr?glad f?rk?rlek f?r unga m?drar, ?ven s?dana som voro yngre ?n han sj?lv. Sin fostermor, den goda fru Janselius, dyrkade han med en passion, som p?minde om kattens passion f?r r?ttan. Hennes v?lsvarvade lilla person kramades i de l?nga pojkarmarna, tills hon kippade efter andan. Jan-Petter i livet hade ?sett dessa ?mhetsanfall med fnittrande v?lbehag. Damerna Willman torkade g?rna en t?r ur ?gonvr?n. Fru Olga riste sig och burrade upp sig som en h?na i regn. Hon sk?mde verkligen bort honom, men det berodde mindre p? det goda hj?rtat ?n p? en fullst?ndig of?rm?ga att h?lla honom st?ngen.
Emellertid var det fastslaget, att hon ?gde ett gott hj?rta eller--tydligare formulerat--b?ttre hj?rta ?n huvud. Vidare: att man av henne, Jan-Petters ?nka, ej kunde v?nta en allvarlig syn p? livet och enkannerligen ej p? dess erotiska sida. Kort sagt: hon var ?lskv?rd men en smula underm?lig. Denna uppfattning retade henne ohyggligt och hon besl?t att komma den p? skam. Hon ville visa, att erotiken f?r henne var en livsyttring av underordnad betydelse, medan den f?r de flesta m?nniskor ?r det centrala i livet. Hon ville p?visa, vilken oproportionerligt stor plats den s? kallade k?rleken tar ej blott i individens utan ?ven i samh?llets liv. Hon ville l?gga denna sociala parasit under mikroskopet, uppdaga dess livsbetingelser, kartl?gga de h?rjade omr?dena, uppdraga gr?nsen mellan socialt ber?ttigad och ober?ttigad erotik--i f? ord: hon ville grunda en ny pragmatisk vetenskap. Det Willmanska blodet hade vaknat och ropade p? siffror, iakttagelser, hypoteser, statistik, framf?r allt statistik. I m?nader hade hon s?kt bek?mpa detta utslag av ?rftlig belastning. Hon var r?dd. Hon var fullt medveten om att en m?nniska, som vill grunda en ny vetenskap, ?r en l?jlig m?nniska. Hon v?ntade varken lager eller rosor, hon v?ntade t?rne och halm. Och d?r satt hon nu med sin v?ckarklocka.
* * * * *
Kammarjungfruns samtal med torvupptagaren varade 38 min. 14 sek. D? det till en b?rjan endast kunde bli fr?ga om approximativa ber?kningar, str?k hon genast sekunderna och rundade efter kort bet?nkande minutsiffran till 40, som ?r en synnerligen bekv?m multiplikator. Hon st?llde klockan i f?nstret och grep till papper och penna. Larsbo huvudg?rd ?gde 26 kvinnliga tj?nare, av vilka sju f?llo f?r ?ldersstrecket, som hon n?got godtyckligt drog vid de klimakteriska ?ren. Av ?terstoden voro nio gifta. Som en f?rsta arbetshypotes antog hon nu att gift kvinna ?ger h?lften s? stort behov av erotiska samtal som ogift. Hennes arbetsmaterial blev s?ledes 14-1/2 eller 29/2 kvinnoenheter.
M?ng?riga iakttagelser hade l?rt henne, att en medelstarkt erotiskt betonad, arbetande kvinna i regel n?jer sig med ett l?ngre erotiskt samtal (vulg. m?te, tr?ff, "t?tat?t") om dagen. En enkel multiplikation gav s?ledes vid handen, att Larsbo kvinnliga tj?nare f?r erotiska syften dagligen bortsl?sade 9 tim. 40 min. arbetstid, representerande ett materiellt v?rde av cirka 4,85 kr. Ett "m?te" kr?ver emellertid ?ven en manlig deltagare. Denne kan visserligen vara en g?rden icke tillh?rig arbetare; men d? import och export g?rdarna emellan h?rvidlag torde v?ga j?mnt, ans?g hon sig kunna r?kna med 29/2 mansenheter, varvid hon naturligtvis f?rbeh?ll sig att senare g?ra en s?rskild ber?kning f?r g?rdens ?vertaliga m?n. Den bortpratade manliga arbetstiden representerade efter en medeltimpenning ber?knad 12,55 kr. Summa manlig och kvinnlig arbetskraft i kronor 17,40 per dag eller cirka 5,220 kr. om ?ret!
Givetvis m?ste denna siffra nagelfaras och kanske avsev?rt korrigeras med h?nsyn till ?tskilliga felk?llor: ?rstidens inverkan p? det erotiska livet (stickprovet togs p? Saradagen, allts? mitt i h?gsommaren); den st?rre eller mindre tillg?ngen p? s?songarbetare; g?rdens moraliska atmosf?r (en ej oviktig omst?ndighet vad Larsbo betr?ffar); och sist men icke minst experimentators n?got uppjagade sinnesst?mning. Sistn?mnda felk?lla hade sin orsak i ett samtal mellan experimentator och Casimir Brut. F?rvaltaren hade f?reg?ende afton p? ett t?mligen ohyfsat s?tt gjort henne f?rebr?elser, s?gande: Det g?r inte att uppr?tth?lla disciplin p? den h?r g?rden. Frun h?ller sina flickor f?r mycket i huset. Mina karlar vill tala med fruns flickor om kv?llarna, men frun h?ller dem i flygeln och l?ter dem sy och l?sa och sjunga som i himlen. D? g?r mina karlar till andra g?rdar och om mornarna f?r jag springa omkring och dra fram dem ur lador och h?volmar. Hur ska det kunna bli n?gon disciplin?
Framst?llningen var ej blott cynisk utan ?ven sakligt oriktig. Ett f?rsta bevis h?rf?r hade hon redan i handom och hon var fast besluten att forts?tta sina forskningar. De Willmanska t?nderna hade blodats, hon erfor en sl?kt?rvd s? att s?ga vetenskaplig lycka. 5,220 kr. om ?ret! Allenast p? Larsbo huvudg?rd! Hur m?nga motsvarande g?rdar ?ger Sverige? Hur m?nga tj?narinnor ?verhuvudtaget? Huru m?nga arbetande kvinnor? Hur m?nga kvinnor? Statistiken skulle besvara dessa fr?gor, statistiken skulle f?rse henne med siffror ad libitum. Hon skulle tr?da ut ur den ljumma, fadda, sliskiga atmosf?r, som omgav Jan-Petter Janselius' ?nka, och sl? sig ned i vetenskapens matematiskt svala tempel. Hon s?g