Himlauret eller det profetiska ordet | Page 5

?r den osundaste, ity att d? strid liksom p?g?r emellan ? ena sidan k?lden eller nattens dimmor och osunda ?ngor och ? andra sidan solen, s? synes det, att den tid, som f?reg?r Herrens uppenbara tillkommelse, d? han nedstiger p? oljoberget, skall bli den f?rf?rligaste, jorden n?gonsin sk?dat.
P? n?gra st?llen synes dock, som profeterna r?knat Herrens dags b?rjan endast fr?n solens uppg?ng p? densamma, s?som i Joel 2:31, der vi l?sa, att "solen skall f?rvandlas till m?rker och m?nen till blod, innan Herrens stora och f?rskr?ckliga dag kommer," och Mal. 4:5: "Si, jag skall s?nda eder Elia, profeten, f?rr?n Herrens dag kommer, den stora och f?rskr?ckliga." Uttrycken "stora och f?rskr?ckliga" synas visa, att de mena sjelfva h?jdpunkten af straffdomarna, d? Herren nedg?r de stora antikristiska arméerna. Det var denna Herrens dag, som icke skulle komma ?fver de troende s?som en tjuf, 1 Tess. 5:4, emedan de voro "dagens barn" och "h?rde dagen till," v. 8. Kristus och hans folk skola n?mligen d?ma och regera tillsammans med hvarandra. Det vore d?, menar aposteln, lika orimligt, att Guds barn skulle drabbas af detta el?nde, som om en domare skulle d?ma sina egna barn, och s?rskildt om han insatt dem till sina egna meddomare, 1 Kor. 6:2, och medregenter. Nej; det ?r verlden, som ?r som en upprorisk stad, uti hvilken konungen har n?gra trogna. N?r nu staden skall straffas med underg?ng, s?nder han f?rst bud p? sina trogna att m?ta sig p? en viss plats utanf?r stadens omr?de f?r att der v?lkomna dem, bel?na dem f?r deras trohet och f?r att l?ta dem derifr?n hjelpa till med att bombardera staden och till sist f? ?tf?lja honom tillbaka, d? stormningen af densamma skall f?rsigg?. Vi skola f? vara med honom i det himmelska Jerusalems kamrar, medan dessa f?rut p?pekade f?rf?rliga Herrens bomber sl? ned under vredestiden, som synes komma att upptaga 7 ?r, hvarom mera senare. Att vi s?som hans meddomare, enligt l?ftet: "Veten I icke, att de heliga skola d?ma verlden," 1 Kor. 6:2 (se ock Uppb. 2:26, 27), skola hjelpa till att rikta dessa bomber, betyder med andra ord, att vi, genom v?ra vittnesb?rd om den och den stadens, det och det landets st?rre eller mindre motst?nd mot evangelium, skola f?ranleda, att st?rre eller mindre straffdomar bli dem tillm?tta.

ANDRA AFDELNINGEN.
Vakna! Vakna!
Uppenbarelseboken. Kap. l-5.
Af det f?reg?ende hafva vi sett, att Guds best?mda afsigt ?r att underl?gga sig jorden och ej i l?ngden till?ta ogudaktigheten att rasa som den vill. Som detta ej kan ske genom n?d och barmhertighet, m?ste han l?ta det ske genom den ena domshandlingen efter den andra, hvarunder dock Gud tillbjuder dem n?d, som ej f?rh?rdat eller f?rh?rda sig. Vi hafva sett, att han skall g?ra sig k?nd s?som Herre[1] och att menniskorna m?ste v?lja, antingen att omv?nda sig eller att utrotas. Satan har haft sex dagar (= 6,000 ?r) att p? dessa vara denna verldens furste och gud. Det ?r ej f?r mycket d?, att Herren f?r en dag (= 1,000 ?r), som tillh?r honom. Detta handlingss?tt ?r f?r resten intet nytt, i ty att Herrens ande redan p? Asas tid dref konungen att f?rsamla folket och, fatta det beslutet, att "de skulle s?ka Herren, sina f?ders Gud, af hela sitt hjerta och af hela sin sj?l, och att hvar och en, som icke s?kte Herren, Israels Gud, han skulle D?DAS, b?de liten, och stor, b?de man och qvinna." 2 Kr?n. 15:12, 13.
Sakernas st?llning blir mer och mer f?rtviflad i verlden. Och vi kunna tacka Gud icke endast f?r Uppenbarelseboken, som visar oss, hvad som komma skall, utan rent af tacka Gud f?r Uppenbarelsebokens straffdomar, ty de ?ro de b?sta Gud kan s?nda. Om en person m?ste genomg? en operation, tycker han ju b?st om, att den f?retages med det f?rsta. Verlden har en operation att genomg?, ty n?got annat hjelper den ej; b?st d? att v?lkomna knifven. Syndafloden var nog den b?sta v?lsignelse, Gud d? kunde s?nda i ty att menniskornas ondska eljest hade g?tt s? ?fver alla br?ddar, att den snart f?rvandlat jorden till ett helvete. B?st var s?lunda att utrota det sl?gtet och b?rja ett nytt med den r?ttf?rdige Noas familj.
Uppenbarelseboken handlar s?lunda om framtiden, och hvarje tolkning af den, som f?rl?gger densamma eller en del af den till f?rfluten tid (r?knad fr?n den tidpunkt d? den skrefs, som allm?nt antages vara omkring ?r 95), strandar ohjelpligt redan emot f?rsta versen i boken, der det heter, att Herren visat Johannes, "hvad som snart skall ske" (m?rk, icke hvad som har skett.) Om n?gon s?lunda skulle p?st?, t.ex. att "vilddjuret," 13:1, framst?ller den gudsfientliga verldsmagten ?nda fr?n Faraos dagar och sedan hela tiden, eller att gossebarnets upplyftande, 12:5, framst?ller Kristi himmelsf?rd m.m., s? se vi, att dessa f?rklaringar, huru tr?ffande de ?n m? synas vara, ej h?lla profvet, d? ju dessa h?ndelser redan d? tillh?rde det