Himlauret eller det profetiska ordet

eller det profetiska ordet, by F.
Franson

Project Gutenberg's Himlauret eller det profetiska ordet, by F. Franson
This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.net
Title: Himlauret eller det profetiska ordet Hänvisningar. 3
öfversigtstabeller och 1 diagram
Author: F. Franson
Release Date: May 7, 2005 [EBook #15786]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK
HIMLAURET ***

Produced by David Starner, Torbjörn Alm and PG Distributed
Proofreaders

HIMLAURET ELLER DET PROFETISKA ORDET
Hänvisningar. 3 öfversigtstabeller och 1 diagram

AF
F. FRANSON
CHICAGO: CHICAGO-BLADETS FÖRLAG. 1898.

INNEHÅLL:
Sid. Företal 3 FÖRSTA AFDELNINGEN. Domedagen och den sanna
beredelsen derför 7 ANDRA AFDELNINGEN. Vakna! Vakna! Uppb.
1-5 18 TREDJE AFDELNINGEN. Jordens eröfring begynner. Uppb.
6-7 39 FJERDE AFDELNINGEN. De 70 årsveckorna 66 FEMTE
AFDELNINGEN. Jordens eröfring fortsättes. Uppb. 8-9 76 SJETTE
AFDELNINGEN. De tusen åren, m.m. Uppb. 20 158 SJUNDE
AFDELNINGEN. Det nya Jerusalem. Uppb. 20-21 177 ÅTTONDE
AFDELNINGEN. Efter de tusen åren 183 NIONDE AFDELNINGEN.
När kommer Kristus? 203 TIONDE AFDELNINGEN. Historisk och
præteristisk tolkning af skrifterna 219 ELFTE AFDELNINGEN.
Invändningar mot Guds ords tydliga lära, att Herrens ankomst kan
inträffa när som helst 250 TOLFTE AFDELNINGEN. Brudens
inbjudning till sin brudgum 266 Slutord 271 Diagram Tre
öfversigtstabeller

FÖRETAL.
Då jag för ett par tiotal år sedan reste omkring med frälsningens
evangelium i Schweitz, hände sig en påskmorgon, att jag ej hade något
möte utsatt, hvarför jag begaf mig till en af de reformerta statskyrkorna
att höra predikan, som ju handlade om Kristi uppståndelse. Jag var icke
så särskildt intresserad uti hvad jag hörde, hufvudsakligast på grund af
att jag ej visste, huruvida mannen, som talade, menade Kristi verkliga
uppståndelse, eller om han endast trodde på de idéers, de sanningars
och den karakters uppståndelse uti menskligheten, som Kristus
predikade och var i besittning af. Detta sätt att tolka Kristi uppståndelse
och andra kristliga sanningar är ej ovanligt hvarken i Schweitz eller

Tyskland bland de rationalistiske presterna.
Mina tankar lupo sålunda snart i en annan rigtning. Jag begynte fundera
på, om någon öfverensstämmelse kunde förefinnas emellan den tid,
Kristus tillbragte på korset och i grafven till uppståndelsen, och Kristi
församlings lidande och uppståndelse; detta då enligt 2 Petr. 3:8, der vi
läsa, att en dag är för Herren som tusen år för oss. Min första tanke blef,
att detta ju ej vore möjligt, då ju Kristus låg i jorden tre dagar och tre
nätter. Men vid närmare eftertanke blef det snart klart, att ehuru Jesus
låg under en del af alla de tre dygnen, i grafven--hvadan sålunda
uttrycket enligt judiskt föreställningssätt var berättigadt--var det dock i
verkligheten ej fullt två dygn från kl. 3 fredagseftermiddagen, då han
nedtogs från korset, till söndagsmorgonen. På första dygnet låg han
blott tre timmar, från kl. 3 till 6 e.m., då dygnet enligt judisk beräkning
slutade, och på tredje dygnet låg han endast från kl. 6 lördags afton till
tidigt påföljande morgon. När jag kom hem, begynte jag att räkna: Om
en dag är = 1,000 år, så är en timme (1/24 dels dygn) = 41-2/3 år, och
sålunda utgöra de sex timmarne, Jesus tillbragte på Golgata, från kl. 9
f.m. ("tredje timmen," Mark. 15:25) till kl. 3 e.m. ("nionde timmen," v.
34), jemt 250 år (41-2/3 x 6.) Huru förvånad blef jag ej att finna, att
detta öfverensstämde precis med den förföljelsetid af jemt 250 år, som
öfvergick Guds församling från år 63, då aposteln Jakob blef dödad
med svärd, till år 313, då kejsar Konstantin antog kristendomen och
(alldeles som fordom Josef af Arimatia gjorde med Kristus) nedtog den
korsfästade församlingen från korset, sedan den varit der 1/4 årtusende,
liksom Kristus hade varit på sitt kors 1/4 dygn. Nu blef jag högst
intresserad att finna ut, huru långt vi såsom Kristi kropp hafva "uppfyllt
det, som fattas i Kristi lidande," Kol. 1:24, eller huru långt vi hafva följt
vår frälsare mot uppståndelsen, enligt samma beräkning, eller med
andra ord, huru nära vi äro vår påskmorgon.
De 63 åren innan Jakob blef dödad (= 1-1/2 timme) och innan
församlingens svåraste lidanden begynte, fingo motsvara den
bespottelse, hudflängning och törnekröning, som Jesus led, innan han
blef korsfäst, och jag fann så, att församlingen, Kristi kropp, hade följt
sitt hufvud tills efter kl. 1/2 5 påskmorgonen. För att nu taga detta år,
1897, till ändpunkt vid beräkningen, se vi, att från år 313 till 1897 är

1584 år, hvilken tid, omsatt i himmelska timmar, utgör just omkring 38,
och att sålunda det himmelska uret visar kl. 5 påskmorgonen.
När uppstod Jesus?
Matteus säger "i gryningen," Markus "mycket bittida, då solen gick
upp," Lukas "mycket bittida"