Förbannelse över de otrogna! | Page 9

Försänkt i grubbel genomtänkte
han på detta kafé de sju återstående av Sanningarna; intet kunde störa
honom i hans betraktelser, varken ett danskt bönfallande: Hör nu,
Pedersen..., eller ett svenskt rytande: Vaktmästare, för satan, är ni
döv?--eller ett norskt bergrasdånande: Nej nu, Fan sværte og fortære
mig, myrder jeg denne Tjeneren! För den, vars sinne är upptaget av den

åttafaldiga sanningen, äro dessa ljud som ett avlägset fågelkvitter. Vad
är kaffe och kakor mot mahâyâna, den stora vägen till frälsning? Vad är
kaffe och punsch mot hînayâna, den trånga vägen? Vad är whisky och
soda mot drömmen om nirvâna? Adepten gör de heliga åtbörderna; han
knäpper händerna på ryggen, han petar sig i näsan för att hålla sinnet
mottagligt, och i sitt inre mumlar han: Allt är lidande. Det är ett lidande
att icke uppnå vad man önskar; det är ett lidande att uppnå det och inse
önskningens fåfänglighet. Betänken det, I som sorlen omkring mig!
Undertrycken lusten efter kaffe, kakor, punsch och pjolter, och I haven
tagit det första steget mot frigörelsen från återfödandet!
Efter Bristols stängning flyttade Pedersen, försänkt i grubbel över den
åttafaldiga sanningen, till Paladshotellet. Han fortsatte att enligt Buddas
föreskrift icke räcka världen någon annan hand än tiggarens. Och där
nådde honom budskapet om det beslut som fattats i Lhassa. Han går nu
den största fulländningen i möte. Till och med de ringa rester av
omvärldens larm, som nådde honom i Paladshotellets Marmorhave,
skola tystna. Ensam i sin kyliga klostercell i Lhassa kommer han att
vrida sin bönkvarn, vars entoniga slammer skall erinra honom om
gästernas rop på kaféerna. Sanningen kommer att blomma fram i hans
själ som en vit, oberörd lotus; till dess han vid Krischnas sida, i
gudomligt passiv tolerans, endast gör de sista heliga tecknen i det
Nirvana som han drömt om från sin ungdom.

SAMTAL MED HOMPA
--Tänk att träffa dig här i Köpenhamn! sade Hompa. Det var fan så
roligt. Det är djävligt längesen, va?
--Det är visst sju år sen. Du är dig lik.
--Ja, vaffan tycker du, va! När man går och torkar i ett sånt hål. Men
hör du, den här vaktmästarn är för djävlig. Vad är det för en betjäning
ni har här i Danmark. Hör nu vaktmästarn, hallå! Hallå! Hör ni inte,
karl, för satan? Kommer aldrig smörgåsbordet och snapsen och ölet? Ä,
mä, bä, vaba. Jag ger fan i ert prat. Lär er tala så man kan begripa er.

Kommer det eller kommer det inte? Jaså, det kommer. Nå, låt det
komma i dag då. Tag över till Sverige och lär sig servera,
vaktmästarn.--Hör du, det var allt en djävla idiot till vaktmästare, va?
Nå, där kommer det äntligen. Men det var fan så roligt att se dig.
--Verkligen oväntat.
--Du kände visst inte igen mig först, va?
--Nej, det är ju inte så lätt, kära du, efter så många år--
--Nej visst. Jag trodde ett tag du inte ville känna igen mig.
--Är du tokig!
--Äh, du begriper väl skoj, för fan, va? Hahaha! Ska vi ta helan? Men
herrejesus då, vaktmästarn! Vaktmästarn! Vad är det här för
brännvinsglas? Kallar ni det för brännvinsglas? Vad in i helvete menar
ni? Tag över till Sverige, karl, och lär sig, hur ett snapsglas ska se ut,
och kom inte och bråka med mig, för det går inte.--Men vi får väl ta
helan som den är då. Skål på dig, gamla fähund! Roligt att ses--äh, det
smakar, va? Det var längesen man fick den. Det kan aldrig bli för dyrt,
va?
--Är det längesen du fick en sup?
--En sup? Är du tokig, finns inte i Sverige mer. En i månaden är det
mesta.
--Men ni har stora snapsglas?
--Riktiga glas för fan, som di ska va. Vi tar väl halvan med detsamma.
Det var gott med smör igen. Och franskbröd, jo, jag tackar, jag. Hur har
du det för resten, din gamla lymmel? Det går ingen nöd på dig va? Men
är det inte trist att aldrig höra svenska?
--Å, man hör det inte så sällan.
--Hör du, vi tar väl tersen med detsamma, och så kan vi få det varma.

Vaktmästarn! Vaktmästarn! Det var väl en hurrande djävul--nå där
kommer han med biffen. Men koss i jesu namn då, karl, vad är det här
för en servering! Vad fan menar ni med att ge mig kokta potatis till
biffen? Och så ingen lök på! Nej, det är för djävligt. Kan ni inte lära er
att laga mat här i Danmark? Ni skulle ta över till Sverige och se, hur vi
lagar det. Ä, mä, bä--hur var det? Beställde jag en fransk böff. Det heter
biff, karl, lär er tala rent, men än sen då?
--Kära bror, förlåt att jag blandar mig i saken. Du beställde en fransk
biff och det här är en fransk biff, med