Om viljans frihet

Om viljans frihet, by Frans von Sch��ele

The Project Gutenberg EBook of Om viljans frihet, by Frans von Sch��ele This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included with this eBook or online at www.gutenberg.org
Title: Om viljans frihet Ett f?redrag
Author: Frans von Sch��ele
Release Date: March 19, 2006 [EBook #18017]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM VILJANS FRIHET ***

Produced by Jeroen van Luin and the Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net

OM VILJANS FRIHET

ETT F?REDRAG
AV
FRANS v. SCH��ELE

?STERSUND A.-B. J?MTLANDS TIDNINGS TRYCKERI 1922
Vad jag i afton skall tala om, ?r varken den politiska friheten eller om m?nniskans f?rmenta r?tt att handla fritt, oberoende av alla sedliga bud. Utan min nuvarande uppgift ?r en filosofisk-psykologisk f?rel?sning om detta problem: har m?nniskan i och med sin vilja en f?rm?ga att sj?lv best?mma sig f?r den ena eller andra av olika m?jligheter, har hon i denna bem?rkelse en fri vilja, eller ?r v?r vilja alltid bunden av kausalitetens n?dv?ndighet, s? att hon i varje ?gonblick endast kan vilja ett, n?mligen det vartill hon tvingas av sin f?rtids och den nuvarande situationens f?renade orsaker?
?ver detta problem ha m?nsklighetens alla stora t?nkare grubblat och spekulerat, utan att komma till n?gon l?sning av den art, att den tillvunnit sig allm?nt erk?nnande. ?n i dag st? de motsatta meningarna i denna fr?ga s? skarpt mot varandra, som de n?gonsin det gjort, sedan problemet f?rst kom under debatt.
Somliga t?nkare antaga och f?rsvara den m?nskliga viljans frihet och se i den m?nniskans egentliga adelsm?rke, det som h?jer henne s?som person ?ver naturen, ?ver den opersonliga verkligheten med dess bundenhet av naturlagarna. Denna ?sikt ?r den filosofiska frihetsl?ran eller indeterminismen.
Andra d?remot f?rf?kta den rakt motsatta ?sikten, frihetsf?rnekelsen eller determinismen. Enligt denna ?sikt finnes aldrig f?r viljan n?gra olika m?jligheter att v?lja emellan, utan v?rldsf?rloppet ?r en o?ndlig kedja av orsaker och verkningar, i vilken varje l?nk ?r genom en oblidkelig n?dv?ndighet bunden vid de andra l?nkarna. Och i den kedjan har ock den m?nskliga viljan sin best?mda, ?desbundna plats, och varje hennes beslut ?r s?dant det m?ste vara i f?ljd av sitt inordnande i orsakskedjan. M?nniskan tror sig ?ga en fri vilja och med en viss grad av sj?lvst?ndighet fatta sina beslut. Men detta ?r blott ett sj?lvbedr?geri, grundat p? hennes okunnighet om de orsaker, som i varje ?gonblick framkallar viljeyttringen s?som sin ovillkorliga verkan. Lika g?rna kunde stenen, som i f?ljd av tyngdlagen med en viss best?md hastighet faller till marken, inbilla sig att den med egen kraft best?mde sin r?relse. Om den under sitt lopp genom luften vaknade till medvetande skulle den kanske falla offer f?r en s?dan dess sj?lvk?nsla smickrande illusion, d? den icke visste varifr?n den kom och vad som drev den ned mot marken. M?nniskan ?r just i en liknande situation. Omedveten f?des hon hit till v?rlden och vaknar till medvetande, sedan hon v?l b?rjat sin verksamhet. Okunnig om de krafter, som s?tta henne i r?relse, inbillar hon sig ?ga en sj?lvst?ndig r?relsef?rm?ga och sj?lv med sin vilja l?nka sitt ?de. En smula reflektion borde emellertid befria henne fr?n denna d?raktiga illusion. Vad har hon f?r r?tt att tro sig st? utanf?r det system av orsaker och verkningrar, som i ?vrigt reglerar allt inom universum? ? nej, hon ?r inom detta blott ett litet obetydligt stoftgrand, som liksom all annat ledes av naturlagarnas undantagsl?sa n?dv?ndighet. Vare sig att hon utf?r ett beundransv?rt hj?lted?d, som gjuter en ?rans gloria kring hennes hj?ssa, eller fl?ckar sitt namn genom en f?raktlig, brottslig handling, i b?dadera fallen handlar hon s?, som hon m?ste handla i f?ljd av de ?rftliga anlag, med vilka hon blivit f?dd, den utveckling dessa anlag f?tt genom hennes f?reg?ende liv och den situation, i vilken hon nu f?rsatts. Att t?nka sig n?got annat ?n endast en d?rskap, viljefriheten ?r endast ett "asylum ignoranti?", en okunnighetens tillflykt, fr?n vilken den t?nkande och bildade m?nniskan m?ste h?lla sig fj?rran. "Sanningen skall g?ra eder fria", s?ger ett gammalt p?st?ende; nej, tv?rtom, sanningen skall l?ra oss, att vi ?ro alltigenom ofria.
Detta ?r de tv? ?sikterna, som st? s? of?rsonliga mot varandra,--indeterminismen, som jakar viljans frihet, determinismen, som nekar den.
M? vi n?got lyssna till de sk?l, som anf?ras fr?n vardera h?llet, och till sist s?ka v?ga sk?l mot sk?l.
L?t oss f?rst h?ra de sk?l, som indeterministerna ?beropa.
Deras huvudargument ?r helt enkelt detta: viljans frihet ?r ett faktum, som vi i v?r inre erfarenhet kunna konstatera med minst lika stor visshet som n?got som helst i den yttre erfarenheten givet faktum. Vi ?ga en fri vilja, ty vi k?nna oss fria. Vi m?rka, huru vi sj?lva fritt best?mma oss, n?r vi v?lja mellan olika handlingsm?jligheter. Att tvivla p? detta v?rt eget omedelbara