Förbannelse över de otrogna!

Förbannelse över de otrogna!, by
Frank Heller

The Project Gutenberg EBook of Förbannelse över de otrogna!, by
Frank Heller This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost
and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it
away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License
included with this eBook or online at www.gutenberg.net
Title: Förbannelse över de otrogna!
Author: Frank Heller
Release Date: June 3, 2004 [EBook #12499]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK
FÖRBANNELSE ÖVER DE OTROGNA! ***

Produced by the Project Gutenberg Distributed Proofreaders

FRANK HELLER
FÖRBANNELSE ÖVER DE OTROGNA!
1949

INNEHÅLL.
Förbannelse över de otrogna! För hundra år sen Sanningen om Sten
Hallongrens död In memoriam Målaren Blauvogels brott Professor
Poppenbergs pennskaft Tolfte söndagen efter trefaldighet Åter ett
märkligt dödsfall Dalai Pedersen Samtal med Hompa Vid gränsen
Veranda mot havet Apologi för konung Herodes Weltpolitik Monsieur
Ellèr i kurran All överklass är instiftad från ovan På tal om Niklasson
Ekonomisk översikt Därpå en ful historia Torgskräck Betulander såg
sin chans Olaf Storfossens camouflage Konung Ödipus Målerisk
julafton

FÖRBANNELSE ÖVER DE OTROGNA!
Förbannelse över de otrogna, som säga att Gud icke är Gud och har
givit oss vassröret att skriva med.
Till den vise astrologen Omar, kallad Tältmakaren, kom en dag i hans
bostad i Naishapur en dervisch av sufisekten och sade:
--Omar, Hassans son, du sysslar med fåfängliga ting. Du skriver dikter,
som hela folket läser och lär utantill. Men all visdom finnes i Koranen,
och den som ger folket annat att tänka på hindrar dem i det ena
nödvändiga.
--Tag plats, min broder, sade Omar Tältmakaren, två dina fötter, och
vila dig efter färden. Det är sant, att folket älskar mina dikter. Men vad
är naturligare? Jag skriver för att berömma livet, kärleken och vinet,
som jag och alla människor älska. Jag ger mig icke ut för att undervisa
om de högsta tingen, om vilka Koranen ensam meddelar all upplysning.
Men två dina fötter, min broder, och förfriska dig, medan vi tala om
Koranen (vars namn vare lovat), ur denna bägare.
--Olycklige! ropade dervischen efter att hava fört bägaren till munnen.
Du har lockat mig att dricka vin! Jag har syndat mot Koranen, och på

den yttersta dagen, när jag skall vandra över svärdseggen till paradiset,
kommer jag att vackla och falla ned i Tophet!
--Töm denna bägare och några till med mig, svarade Omar, och du
kommer att redan i afton med vacklande gång vandra in i paradiset.
--Denne hädar! ropade dervischen. Koranens ord finnas i hans hjärta,
men det är en ond ande som sammanfogar dem!
--Det är du som hädar, sade Omar, om du kallar vinets ande för en ond
ande. Det rus, som kommer av vinet, är milt och förgår av sig självt,
men det som uppstår av att döma andra, är hätskt och växer från timme
till timme.
--Jag överlämnar dig åt förbannelsen, sade dervischen. Men även om de
otrogna icke omvända sig, rädas de åtminstone, när en olycka hotar
dem. Har du icke hört, att tatarernas konung Kublai Khan har intagit
Nasirabad och kokat tjugutusen människor i olja? Utanför Hindipur har
han rest en pyramid av hundratusen människohuvuden.
--Jag beklagar alla som dö, sade Omar. Och står det skrivet att jag skall
kokas i olja, kommer det att ske. Vad sen? Har jag inbillat mig, att jag
skulle undfly döden? Om nu döden blir så smärtsam, vad gagn har jag
då av att jag själv plågat mig? Står det skrivet, att mitt huvud skall
uppstaplas i en pyramid av dödskallar, kommer det att ske. Vad så? Det
enda som är av betydelse är, att det dessförinnan har härbärgerat vissa
tankar och även ett antal rus.
--Förbannelse över hädarna! ropade dervischen. Jag förstår ditt
övermod. Jag vet att du också mäter stjärnornas gång och förutsäger
framtiden, vilket Allah på det bestämdaste förbjudit oss. Du har läst i
stjärnorna, att Naishapur skall skonas.
--Ingalunda, sade Omar. Intet är sannolikare, än att Kublai Khan även
intager vår stad.
Dervischen bleknade.

--Omar, Hassans son, sade han, ehuru Koranen förbjudit det, beder jag
dig söka utforska av stjärnorna, om även vi skola kokas i olja. I så fall
skall jag redan i afton fly till Gungapur.
Omar brast i skratt.
--Dåre! ropade han. Det står skrivet i stjärnorna, att Kublai Khan skall
intaga Gungapur och koka dig i vin. Men vinet i Gungapur är uselt,
under det detta är gott. Töm alltså denna bägare med mig!
Men dervischen hade redan flytt med fingrarna i öronen.

FÖR HUNDRA ÅR SEN
Aftonen den 12 maj 1813 landade kapten James Mc Neill med sitt
fartyg Endeavour utanför den största av Tillgivenhetsöarna, som icke
besökts av någon vit, sedan det portugisiska fartyget Affonso da Costas
besättning strandade där hundra år