Ada

Ada, by Hasse Zetterstr?m

The Project Gutenberg EBook of Ada, by Hasse Zetterstr?m This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included with this eBook or online at www.gutenberg.org
Title: Ada
Author: Hasse Zetterstr?m
Release Date: August 26, 2006 [EBook #19128]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ADA ***

Produced by Louise Hope, Martin Agren and the Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net

A D A
av
HASSE ZETTERSTR?M
Teckningar
av
EIGIL SCHWAB
[Graphic: publisher's logo]
Stockholm �� Albert Bonniers F?rlag

Stockholm. Alb. Bonniers Boktryckeri 1921

INNEH?LL.
Ada 5 Chapmans ?ventyr 13 Adolf 26 L?vgrodan 36 Bromsen 41 Chapmans mormor 48 Kidney and bacon 53 Fj?rde man 59 En julber?ttelse 66 Farbror Teod?r 73 En allvarlig historia 80 Tv? som g?tt 91 En sk?nsk poet 98 Wallenberg 106 F?rs?k med v?nlighet 112 P?skhatt 115 Ett problem 122 K?rleksbetygelser 126 Hoppt?get 133 En promenad 136 Paketen 143 P? en ?ngb?t 145 Handbok f?r nya million?rer 152 Kudden 159

[Illustration]
ADA.
Ada ?r en gr?n papegoja som bor i en vacker bur i ett litet hus vid en badort i yttre havsbandet. Det h?r h?nder mitt i sommaren, d? ?n ?r full av badg?ster och sommarfolk.
Adas ?garinna, fru Blom, har rest till staden p? n?gra dagar och hon har bett sin granne, fru Lind, att se till Ada.
Ada sitter p? sin tjocka runda pinne och bevakar allt som h?nder i rummet i det lilla huset och ?ven allt som h?nder utanf?r huset. D? och d? ?ter hon litet salad och en bit skorpa som hon f?rst doppar i den lilla vattensk?len f?r att den skall bli mjukare.
Hennes runda ?gon stirra stelt r?tt ut fr?n sidorna av huvudet och d? och d? ?ppnar hon sin n?bb f?r att s?ga det enda ord hon kan:
-- ?da! ?da!
Hela ?n k?nner Ada. De sm? flickorna tr?ngas framf?r hennes bur, mata henne och bli s? glada d? hon visslar ?t dem eller d? hon n?gon g?ng visar dem sitt st?rsta konststycke: att sitta p? ?versta pinnen och sl?ppa ned en skorpa mitt i vattensk?len.
Ada m?rker strax att hennes matmor l?mnat henne. Hon skriker, ropar och visslar en hel f?rmiddag. D? f?nstret ?r ?ppet, h?r man hennes ?da! ?da! l?ngt ut p? marken.
F?nstret ?r ?ppet... Ada st?r p? burens botten p? den fina sanden och med n?bben ?ppnar hon d?rren till buren. Hon arbetar tyst och lugnt och slutligen lyckas hon. D?rren ?r ?ppen och Ada stiger ut ur buren. Ett ?gonblick sitter hon stilla p? bordet, s? lyfter hon vingarna och flyger r?tt ut genom f?nstret. Luften ?r klar och ljus och himlen ?r bl?. Ada k?nner sitt hj?rta klappa av frihetens stora lycka, h?gre och h?gre flyger hon och till slut n?r hon tr?dtopparna vid skogsranden. D?r stannar hon och d?r jublar hon i himlens h?jd sitt: ?da! ?da!
Fru Lind ber?ttar hur allt gick till:
-- Jag visste inte om ett skapande grand, att jag ocks? skulle ta den d?r f?geln, vad har man med andras m?nniskor och djur att g?ra, man har nog av sig sj?lv, s?ger jag, och s? g?r jag ut ett momang och n?r jag kommer in, ?r buren ?ppen och f?geln borta. Inte vet jag hur det g?tt till, men en himla olycka ?r det och m?nniskan som ?r s? f?st vid sin goja, och vad skall hon s?ga, n?r hon kommer igen och f?geln ?r borta, jag vet d? inte n?gon levandes r?d, vad jag ska ta mej till. Till en f?gelhandlare har jag ringt men han hade inga s?dana d?r djur inne f?r n?rvarande och f?r resten ? de kanske just den h?r de ska vara och som hon vill ha. Riktiga f?gelv?nner g?r inte att lura, dom h?r p? r?sten, om det ?r en annan f?gel, men tjugu kronor har jag satt ut som bel?ning till den som f?ngar spektaklet levande och kommer hit me'n!
Ada levde i de dagarna p? allas l?ppar. Man ropade efter henne i skogarna, p? ?ngarna och ute p? sj?n. Och ?verallt talade man om henne. Ryktet om henne spreds till de andra ?arna och p? telefonstationen ringde det fr?n grannsamh?llena:
-- Hur ?r det med Ada? Har ni h?rt n?got om henne? ?r det n?gon som sett henne i dag?
P? s?ndagen predikade prosten sj?lv i kyrkan och d?r var mycket folk. Det var en varm dag och ett av f?nstren i koret stod ?ppet. F?rsamlingen satt tyst och and?ktig och lyssnade till den gamle herdens allvarliga ord, fyllda av bekymmer ?ver de sv?ra tiderna. D? kom Ada. Hon kom flygande helt stilla och satte sig p? f?nsterblecket till det ?ppnade f?nstret. Alla s?go henne och p? en g?ng som om man dragit i ett sn?re reste sig hela f?rsamlingen och ropade med h?g r?st:
-- Ada! Ada! Ada! Den gamle prosten som stod